LANDSBYGDSRIKSDAGEN 21-23 MAJ 2004 I YSTAD



Att få vara en av de drygt 600 personer som ska delta på Landsbygdsriksdagen i Ystad kändes som ett privilegium. Från flygplanet såg jag ner på det platta och tilltalande landskap under mig. På andra sidan sundet kunde jag se en svag kustremsa som antagligen är Köpenhamn.

Att åka från Gällivare till Ystad en dag i maj kändes härligt och befriande. Från en miljö som sakta gick över från vår egen vinter-vår till det grönskande och blommande Skåne. Vad jag önskade i denna stund var att mina kolleger på kontoret också skulle fått vara med och uppleva detta. Men ekonomiska skäl gjorde att vi inte kunde deltaga alla på landsbygdsriksdagen utan det var jag som fick åka. Jag hade ett privilegium som kunde göra detta inom EU-projektets ram.

Efter det att vi landat på Sturups flygplats utanför Malmö fortsatte resan med buss till Ystad. På vägen till Ystad så kunde man beskåda ett otroligt vackert landskap som öppnade sig med böljande rapsfält vilka blommade gult i kapp med solen. Precis den gula sol som jag lämnat i vårvinterfjällen.

Skåne är speciellt på många sätt och vis. Flackt och vidsträckt. I Skåne erhålls energin ifrån deras miljöer i form av vindar tillvaratagna i vindkraftverk. Vindkraftverk som står upp med sina väldiga propellrar lite här och var på landsbygden. Hemmavid använder vi vår egen torv som energikälla. Att gå ut på flygplanstrappan och känna på Skånes vårluft var något som jag såg fram emot, men just då vid den tidpunkten så svepte lite kyliga vindar fram och jag ruggade till. Samtidigt så kunde det givetvis också bero på att jag aktiviteterna och miljöerna till ära bytt ut mina varma vinterkläder och utrustat mig med ljusa sommarkläder. Jag hade ju åkt söderut för att även gå sommaren till mötes.


ÖSTERPORTHALLEN


Österporthallen som ligger ganska centralt i Ystad var den plats som Landsbygdsriksdagen valt att förlägga sitt ”högkvarter”. Med många deltagare så bestämde jag mig för att göra mig lite hemmastadd varför jag genast sökte kontakt med min norrbottniske frände Sune Bäckström, Folkrörelserådets kassör i Norrbotten. Efter en snabb lunch tillsammans i en intilliggande matsal tillsammans var kontakten skapad.

LANDSBYGDSRIKSDAGENS INVIGNING


Landsbygdsriksdagen invigdes i Österporthallen. För att skapa ytterligare kontakter så sökte jag upp Folkrörelserådets ordförande Åke Edin och hälsade på honom och önskade honom välkommen till vår egen aktivitet inom Landsbygdsrådet i Gellivare och Gällivare kommun eftersom han senare i höst kommer att vara vår specielle gäst. Hälsningen var snabbt överstånden p g a att han precis var på väg och hålla sitt anförande inför de olika deltagarna. Fler norrbottningar visade sig vara Anki Påhlsson, Norrbottens bygderåd Vuollerim.



LARS-ERIK LÖVDÉN


Lars-Erik Lövdén, kommun- och bostadsminister invigde Landsbygdsriksdagen och hälsade oss välkomna till en helg med mycket inspiration och visioner. Ett färgsprakande dans- och underhållningsscenario av ungdomar från Ystad satte igång skrattmusklerna och alla kände sig roade och stärkta inför denna helg av arbete som syftade till att tillföra tankar, idéer, erfarenheter för en bra landsbygdsutveckling.

ÅKE EDIN

Folkrörelserådets ordförande anförde i sitt tal om att Byarörelsen ökar och blir starkare. Byarörelserna verkar över gränser, mellan samhällssektorer, föreningar och politiska partier. Han berättade om att i mer än 100 kommuner finns lokala utvecklingsgrupper. I nästan alla län finns kommunbygderåd och länsbygderåd vilka fungerar som ett nätverk för att få ett samarbete mellan kommunerna och andra myndigheter. Uppgiften för Folkrörelserådet ”Hela Sverige ska leva” är att stödja lokal utveckling och landsbygd.
Åke Edin fortsatte att påpeka att i landsbygden finns aktiva, kunniga människor och duktiga entreprenörer med god samarbetsförmåga som attraheras av många. Men att vi måste börja prioritera andra behov för förnyelse på landsbygden. Tillväxt är ordet för dagen.

Byarörelsen har etablerat en plattform som är framgångsrik men lite sliten. Behov finns att omprioritera, förnya och vitalisera. Alla utvecklingsgrupper, kommunbygderåd, länsbygderåd och medlemsorganisationer inbjuds att delta i ett rådslag där alla sidor av verksamheten ska genomlysas. Vi ska utvärdera och dra nytta av det vi gjort och resonera om allt vad vi kan förbättra. Vi ska diskutera politik för lokal utveckling och landsbygdsutveckling, fortsatte han.

Åke Edin berättade vidare att Folkrörelserådet sedan några veckor ingår som medborgare i en utvidgad europeisk gemenskap. Förutom EU -länderna så har också Folkrörelserådet samarbetspartners även i Tanzania, Georgien, Vitryssland, Arkhangelsk, Island och Norge.

Med viss agitation hävdade Åke Edin att det verkligen är hög tid att statsmakterna etablerar en politik för landsbygden och lokal utveckling vilken måste utformas som ett viktigt komplement till den statliga regionala utvecklingspolitiken.
Han menade att Folkrörelserådet är kritisk till delar av den regionala tillväxtpolitiken som är baserad på tätortens arbetsmarknad. Eftersom landsbygden inte utgörs av det täta befolkningscentret så får det till följd att viktiga funktioner inom service och välfärd dras in vilket verkar negativt på landsbygdens tillväxtmöjligheter.

Åke Edin underströk även behovet av en kraftfull satsning på ny- och småföretagande:
- Det måste skapas ett gynnsamt klimat för företagandet annars kommer enskilda bygder att bli permanent bidragsberoende. Ett nytt landsbygdspolitiskt program bör tas fram och särskild landsbygdsdelegation tillsättas som blir knuten till Näringslivsdepartementet. Delegationen ska ha till uppgift att formulera och genomföra regeringens landsbygdspolitik. Den ska ha mandat att samordna politiken över departementsgränserna. Delegationen bör vidare arbeta under en tidsbegränsad period om ca 3 år. En självklar sak är även att Folkrörelserådet får en plats i denna delegation.

Vi måste förutsättningslöst genomlysa, diskutera och fånga in nya idéer till utveckling och förändring. Det kan ske genom ett rådslag, där våra utvecklingsgrupper, kommun- och länsbygderåd och medlemsorganisationer engageras. Rådslaget ska genomlysa alla sidor av verksamheten. Vi ska utvärdera och dra nytta av det vi gjort och resonera om allt det som vi kan förbättra. Vi ska bli ännu starkare och bättre. Det är fråga om en intern process, där vi ska diskutera våra egna mål och uppgifter och vår organisation. Men vi ska också diskutera hur vi ska samarbeta med omvärlden och de krav vi ställer på det offentliga samhället. Vi ska diskutera politiken – en politik för lokal utveckling och landsbygdsutveckling.

Åke Edin avslutade med att se positivt på framtiden och tror att byarörelsens betydelse och särprägel är än mer utvecklad och uppskattad. Landsbygden blir allt viktigare för hållbar tillväxt och utveckling. Småföretagandet växer mer än någonsin. Vi har utvecklat kostnadseffektiva lösningar både i planering och genomförande. Den fortsatta inter-nationaliseringen skärper kraven på stormakterna som fattar de strategiska centrala besluten som går landsbygdens väg.
Han avslutade med Landsbygdsriksdagens motto: Hela Sverige ska leva!
INSPIRATION OCH INFORMATION INFÖR SEMINARIESTARTEN


Innan seminariets början skulle vi få information som skulle vara grundläggande för seminarierna dessa dagar som hette ”Tätortsnära landsbygd”.

OLE REITER


SLU, Movium adj. professor och som utbildar i landskapsplanering inledde inspirationsgenomgången om stad och land ur ett planerings - och markanvändningsperspektiv. Stad och land, är det olika? frågade han. Stad står för det moderna och utveckling medan land står för det vackra och idylliska.

Ole Reiter berättade om skillnaderna av stad och land - nu och förr. Förr fanns det ett tydligare samband mellan dessa. På senare år så har det skapats en allt mer tydligare gräns mellan stad och land. Förr fanns det exempelvis bondgårdar i centrala delar av staden.
Men, det är vi själva som har skapat gränsen som nu finns mellan stad och land, vilket måste ändras på för en större förståelse mellan stadsbor och landsbygdsbor.

Landsbygden är ett småföretagarlandskap som måste främjas för utvecklingen. Ole Reiter ansåg att ”stadslandskap” skulle vara ett bra namn för stad och land tillsammans.

Ole Reiter avslutade med att ge olika mål som man bör gå efter för en bra landsbygds -utveckling: Social – kulturell, landsbygdssamhället, kollektiva nyttigheter, kontextuell (social kultur). Processorienterad.

BOENDE – SERVICE – FÖRSÖRJNING


ANDERS NYLANDER
Chalmers, tal handlade om boende – service – försörjning, helhetssyn på ett bra vardagsliv. Hans första fråga var: Tätortsnära landsbygd, vart är vi på väg?

Han fortsatte att belysa frågor som vi skulle ta med oss i arbetet med landsbygdsutveckling:
Kan landsbygden konkurrera i den globala ekonomin? Har vi lokal tillit och organisationsförmåga? Hyser vi misstro mot kommunal –regional och nationell nivås förmåga att stödja oss? Kan ”Rådslaget” bli vårt språkrör? Hur kan framtiden se ut?
Problem som måste lösas är: Boendet, pendlandet – kollektivt, minskad kommunal service, minskad kommersiell service, tid och ökad stress/utbrändhet.
Vad som är viktigt på landsbygden är service, försörjning och bostad. Är det det ultimata vardagslivet? Man måste beakta alla livsformer: ung och gammal, kvinnor och män, lönearbetare och företagare, markägare och brukare, organisationer och invånare.

Bostaden i tätortsnära landsbygd:
Varm, torr och trygg bostad
Stor tomt, odlingsmöjligheter med mera
Stora miljövärden
Billigare?
Möjligheter till hemarbete och företagande
Vara känd och höra till

Behov av service på landsbygden är: barnomsorg, skola, dagligvaror, äldreomsorg, transporter och föreningsliv.
Service i form av organisationsformer är: kommunal, kommersiell, kooperativ, ideell, föreningsdriven och grannsamverkan.

Försörjning på landsbygden är: lönearbete lokalt, lönearbete pendlande, företagande (lokalt – internationellt), pension, sjukkassa, A-kassa, svart arbete, självförsörjning, gemensamt oavlönat arbete.

Anders Nylander visade en lokal arbetsmodell som vi kunde arbeta efter:
BYGDEPLAN/-PROGRAM



Anders Nylander avslutade med att man ska gå på bredden med folkligt deltagande, kunskapsuppbyggnad, planering och utveckling.
SEMINARIESTARTEN


Alla deltagare delades upp i den seminariedel som de hade sökt till. Jag hade sökt mig till seminariedelen ”Försörjning och företagande på landet”. Anders Nylander, Norra Ströö Skolhusförening, (seminarieledare) och Börje Hansson, Studieförbundet Vuxenskolan, Lund (rapportör) hälsade oss välkomna till seminarium nr C3 ”Försörjning och företagande på landet”. Alla deltagare presenterade sig och sitt projekt eller verksamhet och vilken anknytning vi hade till just detta seminariets tema.

I min grupp deltog:

Börje Achrén, Krylbo, Lokal utvecklingsgrupp
Ingrid Achrén, Krylbo, Lokal utvecklingsgrupp
Mikael Bäckström, Aneby, Leader Sommenbygd
Lisa Fahlman, Flen, Länsbygderåd i Södermanland
Stefan Frank, Hörby (endast dag 1), LRF Skåne
Börje Hansson, Lund (rapportör), Studieförbundet Vuxenskolan
Olle Helt, Hallabro, Landsbygdsgruppen
Marianne Jansson, Ställdalen, Lokal Utvecklingsgrupp
Maria Johansson, Landsbygdsrådet Gellivare
Jan-Åke Karlsson, Loos, Sambolaget
Anders Nylander, Norra Strö (seminarieledare), Norra Ströö Skolhusförening
Ove Palm, Höje, Länsbygderådet Värmland
Ingvar Ronström, Stånga, Länsbygderådet Gotland
Barbro Samuelsson, Transtrand, Transtrands Byalag
Christina Sköld, Transtrand, Transtrands Byalag
Stefan Tokryd, Köping, Länsbygderådet i Västmanland
Charlotte Wihlborg, Stockholm, FLF Service AB
Agneta Pettersson, Köping, Länsbygderådet i Västmanland
Mats Gustafsson, Grums, Länsbygderådet i Värmland
Mats Paulsson, Eringsboda, Landsbygdsgruppen
Lisa Hallgren, Norberg,
Helene Uliczka, Fagersta
Inga-Lill Trollnäs, Sala, Länsbygderådet i Västmanland
Barbro Persson, Dala Järna


Efter det att gruppen presenterat sig så gavs ordet fritt till deltagarna. Ämnet som skulle diskuteras var som sagt var företagande och försörjning. Den allmänna diskussionen pendlade mellan inlägg om service, försörjning, företagande och lönearbete. Tiden rusade iväg och första dagen för seminariet tog sitt slut.
SEMINARIET ANDRA DAGEN


Seminariets andra dag presenterade Anders Nylander ett förslag på struktur för det fortsatta arbetet med underlag från första dagens diskussioner. Fokus skulle ligga på service eller försörjning.

Försörjningen för företagare är platsbundet lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt.
Försörjningen för lönearbetare är lokalt eller pendlande.
Frågor vi skulle arbeta med var:

Vi skulle även belysa ekonomi, infrastruktur och byråkrati/administration/ organisation. En viktig fråga som vi även behandlade var ungdomar.

Seminariedeltagarna godkände Anders Nylanders förslag till struktur på det fortsatta arbetet.
Det betonades att seminariets främsta uppgift gäller tätortsnära landsbygd, men deltagarna enades om att behandla hela landsbygden.
Det godkändes en koncentration på begreppet ”försörjning”.

NOTERING AV VISSA INLÄGG MED SYNPUNKTER OCH FÖRSLAG GÄLLANDE FÖRETAGSETABLERING


För många företagare förekommer säsongsvariationer, där det gäller att ”överleva” vissa perioder. Det diskuterades olika möjligheter och även kombinationer av och med lönearbete.
Det framkom att det inte endast är en årscykel som skall fungera. I en livscykel finns också perioder av ”överlevnadskriser”, det gäller såväl i en företagsetablering som i avslutningen av en företagsverksamhet. Detta gäller inte minst på landsbygden, exempelvis i en nedläggningshotad lanthandel, där serviceandan gentemot befolkningen är viktigare för företagaren än lönsamheten.

Det diskuterades även om olika stöd till företagare. Exempel gavs på företagarföreningar och ekonomiska föreningar.
Det är viktigt att skapa en ”framåtanda” i en bygd, att samla lokala krafter för att bygga upp ”utvecklingsföretag”, även utifrån, att förmå kreativa människor att våga satsa.

Det föreslogs att Folkrörelserådet skall ta fram en liten skrift för att stimulera etablering av företag i glesbygd, med beskrivning av olika faser, hur och var inspiration skall kunna hämtas. Inriktningen bör ha ett klart ungdomsperspektiv. Olika typer av företagsfinansiering bör tas med, etableringsstöd och olika samverkansformer. Ekonomisk förening är en modell, företagssamverkan, typ farmartjänst en annan. Även andelsföreningar, för att exempelvis stärka en lokal handel är viktiga att beskriva.

Det ideala förhållandet är naturligtvis att bostad, försörjning och service finns i samma ort.
På landsbygden är detta inte vanligt. Vi konstaterade att det är mest vanligt att bostad och service är samlat medan det däremot krävs pendling till arbetsplatser. När bostad och servicemöjligheter skiljs åt uppstår problem. Många framhöll betydelsen av kollektivtrafik och farbara vägar – och att detta även har stor betydelse för företagsverksamheten.
Några ansåg att avsaknaden av service på bostadsorten och långa och tidsödande resor till arbete och utbildning i stor utsträckning även finns i storstadsområden.

Inom servicen är möjligheten till handel bland de viktigare. Problemet på landsbygden är att lågprisaffärer ofta slår ut bygdehandeln. Många kombinerar resor från arbetet till att göra sina inköp i handelscentra. Här krävs det ansvar /känsla för bevarandet av den lokala servicen.
Här kom frågan åter om att bilda andelsförening för stöd till lokal handel – med delaktighet i bygden.

Frågor om styrkorna att bo på landet diskuterades:

Andra synpunkter som fördes fram i diskussionen:

Exempel gavs på en entreprenör ”långt inne i en skog” som arbetat upp en stor kundkrets med 10-talet mils geografisk radie.

Det konstaterades att det är viktigt att i första hand boende och service finns på samma ort och att vi kan acceptera att försörjningsmöjligheterna finns på annan ort (arbetspendling).

Det föreslogs att uppdrag skall ges till Folkrörelserådet att ta fram lösningar för att undanröja olika hinder över kommungränser och att en fråga om detta också skall lämnas till politikerna.

På landsbygden är ofta naturförutsättningarna inventerade. Nu gäller det att leta efter kreativa människor som är beredda att satsa. Var finns dessa? Kan vi anordna en företagsskola? Det gäller nu inte enbart att satsa på projekt – det måste vara människor som vill något mera att sikta på mera uthålliga verksamheter. Det är viktigt att få det lokala samhället att generera pengar i sockenföreningar med mera, att locka fram entreprenörsanda och ett företagstänkande.
Exempel gavs på orter där alla företag, små och stora inventerats. Kataloger har sammanställts och distribuerats till alla bygdens invånare (eventuellt även i grannbyarna).

HUR UTVECKLAS DE PLATSBUNDNA FÖRETAGEN?


Idéer har tagits fram och realiserats i samband med att företag avvecklats.
Exempel gavs också på klädesaffär, platsbunden men med en regional marknad. Företagaren har genomfört modevisningar och skapat en kundkrets långt utöver den egna bygden. Ett stort nätverk har bildats och företagsnamnet har inarbetats.

En annan modell, som prövats på många håll är flera företag under samma tak, där företagarna delar upp försäljningsarbetet, exempelvis med en dag per vecka.

Vi föreslog att alla goda exempel skall spridas – gärna i nya www.bygde.net.

Frågan ställdes vad de politiska partierna gjort med löftena från Landsbygdsriksdagen i Piteå 2002?
Det gällde bland annat enklare regler för småföretagen. Här nämndes flera ärenden som är på gång, bland annat förslaget om ”24-timmar-myndighet”.
Frågan om att få riskvilligt kapital för nyetablerade företag bör aktualiseras igen.

Andra synpunkter som fördes fram i diskussionen:
Vi enades om att föra fram frågan om hur ”vi skall spränga gränser” över kommunala - och regionala gränser till både Folkrörelserådet och politikerna. Det finns hinder i dag på nästan alla serviceområden. Gränsområdena mellan olika kommuner är ofta landsbygd och därför inte alltid prioriterade geografiska områden.

Vi skulle ställa följande politikerfråga till söndagens paneldiskussion:
Vi ser ett behov av gränsöverskridande samarbete över kommunala gränser vad gäller kommunikation (till exempel transporter, service, vård och bredband) för att försörjning och företagande på landet skall stärkas och utvecklas.
Vilka verktyg för att öka samarbetet över kommunala och regionala gränser har Ditt parti bidragit med? Vilka tendenser ser Du?

Efter det tackade vi varandra för ett givande seminarium med många olika beröringspunkter. Anders Nylander och Börje Hansson tackade för sig och avslutade seminariet.
PANELDISKUSSION MED FÖRETRÄDARE FRÅN RIKSDAGSPARTIERNA


I söndagens paneldiskussion deltog Rolf Lindén (s), Olle Schmidt (fp), Maria Larsson (kd), Jan Andersson (c), Leif Björnlod (mp), Bengt-Anders Johansson (m) samt Sven-Erik Sjöstrand (v).

Ett konkret resultat var att samtliga partier nu bildar ett tvärpolitiskt nätverk för landsbygdens frågor. Rolf Lindén, själv bosatt i Göteborg lovade att ta initiativet. Alla partierna utom moderaterna ställde sig positiva till en särskild landsbygdsdelegation som instrument för att formulera och genomföra en politik för landsbygden. En liknande delegation finns sedan flera år för storstadspolitiken. Partiföreträdarna lovade också att på olika sätt verka för att underlätta kvinnligt företagande.

Åke Edin, ordförande i Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, fick ett rungade bifall från församlingen på det uttalande som han sammanfattade den åttonde Landsbygdsriksdagen med:
–Utvecklingen på landsbygden måste ske i ett växelspel mellan de lokala utvecklings -gruppernas ansträngningar och centrala strategiska politiska beslut som går landsbygdens väg. Vi i byarörelsen startar nu ett landsomfattande rådslag. Det innebär att vi tar ett extra tag och därmed vår del av ansvaret. Vi ska förnya och vitalisera vår rörelse. Vi ska bli en ännu viktigare aktör för den lokala tillväxten. Men, det hjälper inte att landsbygdsborna kavlar upp ärmarna om inte statsmakternas företrädare gör sin del av jobbet.

Kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén gav oss beskedet att regeringen nu avser att se över landsbygdspolitiken. Den här gången vill vi i byarörelsen se resultat! Vi kommer därför att följa arbetet noga och förutsätter att Folkrörelserådet erbjuds plats i den utredning som ska tillsättas. Det är hög tid att formulera en kraftfull politik för landsbygden och den lokala utvecklingen. Det handlar om helhetssyn och sektorssamordning.
- Att utveckla ett synsätt och en planering som utgår från det lokala, från medborgarnas engagemang för sin bygds utveckling, sa Åke Edin avslutningsvis.
ATT ÅTERGE ÄR EN KONST


Nu återstår det stora arbetet efter det att Landsbygdsriksdagen 2004 förklarades avslutad. Alla åkte nu hem, var och en till sitt. Alla hade vi fått med oss tankar, idéer och vunnit nya erfarenheter. Själv funderar jag på hur jag ska omsätta idéerna och de nya erfarenheterna. Nu gäller det inte bara att smälta alla intryck utan också att omvandla det i praktisk handling.
För min del kommer jag att omsätta och föra fram åsikter och idéer i det projekt som jag är anställd i inom Gellivare Landsbygdsråd, nämligen EU-projektet Utanför Tid och Rum. Självklart så skall jag försöka återge min weekend i den södra landsändan på flera olika sätt till kolleger och övriga intresserade. Detta är ett sätt som ni nu läst så här långt och förhoppningsvis även begrundat!

GELLIVARE LANDSBYGDSRÅD 2004-06-29










Maria Johansson
Projektadministratör